En mexivilla?

Villan hade legat ute en längre tid på Hemnet. Kanske för att villan från 1966 var helt orenoverad och onekligen såg lite tråkig ut... Men det var just det som triggade mej att åka och titta!

Men HURRA, ett kök helt intakt från då villan byggdes! Jag har jobbat med färg och ytskikt i närapå hela mitt yrkessamma liv, så detta gick jag ju igång på direkt!

Min bror, som också var med på visningen, peppade mej och sa där och då att han (har egen byggfirma) åtar sig helrenoveringen. Det blev en helg med många funderingar. Jag lade ett bud lite under utgångsbudet, lite på vinst och förlust. Och tänka sig, säljaren accepterade budet. Plötsligt var jag ägare till TVÅ fastigheter!

Bilder: mäklarbilder

 

jag vågade!

Jag har bott här ett år nu. Ett år fyllt med både sorg, glädje, mycket jobb och frustration. 

Att lämna ett ställe där jag bott i hela mitt vuxna liv. Där vi skapade ett liv, en familj, minnen och till slut den stora sorgen och tomheten då du lämnade oss och jordelivet.

Man kommer till den dag då det känns rätt att bryta upp. Den dag då tomheten och saknaden finns i varje liten sten och pinal, då är det dags att gå vidare. Både i sorgen och i livet.

Så jag tog steget. Men det var ett vingligt och mycket osäkert kliv ut i det okända. Att jag hade stöd av barn, syskon, föräldrar, goda vänner och arbetskamrater gjorde att jag vågade!

Oj, vad mycket som hänt detta år!

Fortsättning följer!